Konståkning är ingen sport för prinsessor

Våra döttrar har båda två för närvarande valt att ägna sig en hel del åt typiska "tjej-sporter". Gymnastikföreningen som vår lilla tjej är aktiv i bryter visserligen trenden genom att satsa ungefär lika mycket på pojk- som på flicktrupperna men under storasysters konståkningsträningar i ishallen lyser pojkarna med sin frånvaro. De få coola killarna som vågar bryta normen i vår förening går lätt att räkna på ena handen och jag vågar påstå att det ser likadant ut i de allra flesta ishallar i resten av landet. Just konståkning har ett rykte om sig att vara en "prinsess-sport". Jag har till och med stött på dem som har haft mage att ifrågasätta om det överhuvudtaget borde få kallas sport. De hade inte kunnat vara mer fel ute... 

De skulle bara veta hur mycket träning det ligger bakom framträdandena som visas upp på isen. Det är ingen enkel match att i svindlande fart, med skenor under skorna hoppa på hal is, rotera flera varv i luften, landa och dessutom med ett leende på läpparna lyckas få det att se enkelt och graciöst ut. 5 is-pass är den kontinuerliga veckodosen som vår 11-åring och hennes kompisar avverkar men den minst lika viktiga träningen sker "off-ice". Genom tuffa fys-pass, dans, rotationsövningar och balett tränas styrka, kondition, vighet, spänst och koordination. 

Det är säkert många som lockas att prova på konståkning tack vare de vackra tävlingsprogrammen och de flärdfulla tävlingsklänningarna som man ser på tv men de som fastnar och fortsätter att träna måste vara de som kommit att älska själva sporten. Så verkar det vara för vår dotter. Det som gör att hon med glädje spenderar de flesta av sina eftermiddagar i en ishall är enligt henne utmaningen, att hela tiden få utvecklas (om än i varierande takt), se att träningen ger resultat och inte minst tillhörigheten, umgänget och gemenskapen med klubbkamraterna.

När jag skulle göra en klänning inför dotterns första stjärntävling var hon förnuftig och tydlig med att den inte fick vara för "avancerad". Den skulle passa till hennes åkstil och till hennes musik. Hon ville gärna att den skulle vara lite "tuff" och hon ville inte att den skulle vara för "avklädd" eller glittra för mycket. Låten som hon skulle  åka till var "I love Paris". Ramarna och inspirationen resulterade i en svart/vit randig klänning med "hängslen" i stereotyp fransk stil med en (enligt mig) hyfsat moderat mängd svarta Swarovski-kristaller på de svarta ränderna. Den blev klockren!

Till mammans stora förtret (och det konstaterar jag till hälften stolt och på skämt men till hälften på allvar ;-D ) så har det nog aldrig handlat om klänningarna för vår dotters del. På min fråga om när jag kommer att få sy en ny klänning till henne blev svaret "Tidigast om två år, när jag får ett nytt program". Hur tänker hon att jag skall kunna hålla fingrarna i styr så länge?...

Trots att gymnastik är en stor och lättillgänglig sport i Sverige med väldigt många utövare verkar det vara svårt att hitta bra träningskläder för gymnastik i vanliga sportaffärer. Hela gymnastikdräkter (som till skillnad från T-shirts och linnen inte kasar ner över ansiktet när man befinner sig uppochner) är det som är absolut mest praktiskt och bekvämt att träna i. 

Lillasyster som är ett outtömligt energiknippe trivs som fisken i vattnet i gymnastiksalar (inte för att det inte voltas och hjulas konstant i vardagsrummet, köket och trädgården ändå...) och för hennes del anser hon inte alls att det skadar med lite härligt glada färger och glitter på träningskläderna.

Glitter och bling...

Hösten 2016 bjöd för min del på åtskilliga tillfällen att öva min fingerfärdighet när det gäller att applicera kristaller. Jag känner till och med att jag vid detta laget utan att skryta överdrivet vågar kalla mig själv för en hyfsat rutinerad kristall-klistrare. Alla konståkare som beställde klänningar av mig ville ha glitter (ju mer desto bättre) och jag förstår varför. Kristallerna reflekterar ljuset fantastiskt snyggt och ger en häftig effekt när åkaren rör sig på isen.

Samtidigt som jag har övat upp tekniken har jag undersökt vilket som är det bästa och mest hållbara limmet (som dessutom inte är hälsovådligt) och kommit underfund med att Preciosa-kristaller håller samma höga kvalitet och glittrar minst lika mycket både på nära håll och på avstånd som originalet Swarowski-kristaller gör och därför fungerar som ett lite mer prisvärt alternativ för mina kunder. Däremot går inte kvaliteten på billigare kopior i akryl att jämföra överhuvudtaget och därför bojkottar jag dem undantagslöst. (Det känns ju totalt meningslöst att lägga tid på att jobba med material som ger dålig effekt.)

Allt detta är kunskaper som kan vara värdefulla när 4000 kristaller skall appliceras på en klänning...

The Great Gatsby tävlingsklänning

I våras fick jag ett mail från en mamma vars dotter skulle tävla med ett konståkningsprogram till musik från hennes favoritfilm "The Great Gatsby" och de ville beställa en konståkningsklänning av mig. Eftersom jag (konstigt nog, då jag har en fäbless för filmer som är sådär på gränsen till kostymdraman) inte hade sett filmen tog jag genast tillfället i akt för att bli lite inspirerad. Jag blev inte bara lite inspirerad utan totalt bländad och hänförd av det glittrande och flärdfulla modet som visualiserades i filmatiseringen av  F. Scott Fitzgeralds roman. Vilket underbart tema att få skapa utifrån! 

Klänningen skulle alltså vara 20-tals-inspirerad i "flapper"-stil. Mamman och dottern var hyfsat säkra på att de ville att den skulle bestå av en överdel i spetstyg och en nederdel av fransar samt att färgerna skulle gå i beige/rosa- och/eller grå/silvertoner, så det var vad vi utgick från.

Efter lite skissande, en hel del korresponderande via mail och ett par trevliga träffar för måttagning och provning blev resultatet en sofistikerad, Swarovskibeströdd klänning med glittrig franskjol. Jag kan föreställa mig att hela intrycket blir mycket effektfull när fina Filippa virvlar fram över isen.

Tävlingsklänning

Mitt senaste alster är en konståkningsklänning i en underbar duvblå nyans med mängder av gnistrande Swarovski kristaller. Klänningen har en åtsittande tävlingspassform och är tillverkad av lycra i kombination med stretchig mesh i ärmar och kjol. Denna klänningen går att få uppsydd i valfri färg efter personliga mått. Maila för mer info! linalouisedesign@gmail.com

Konståkningsklänning i glittervelour

Lillasyster går i storasysters fotspår och börjar nu sin andra termin i skridskoskola. I julklapp fick hon en rosa konståkningsklänning i varm och skön glittrig stretchvelour som jag svängde ihop på lillejulafton. Den och de nya skridskorna med taggar invigdes idag.

Konståkningsklänningar

Konståkningssäsongen startade med ett läger redan i Augusti och åtskilliga timmar har tillbringats i ishallen sedan dess. Givetvis har jag även hunnit med att producera ett par konståkningsklänningar i höst. Isprinsessan i "min" Snövitklänning åkte hem en silvermedalj idag. Stort grattis!!!

 

 

 

Konståkningsklänningar

 

 

 

När storasysters kompis skulle tävla i konståkning för första gången tyckte jag att det skulle vara kul att sy hennes klänning. Hon dröjde inte med att ge mig den äran och en svart konståkningsklänning med blommor, fjärilar och swarovskiglitter beställdes. Det var pirrigt att för första gången vara ensam på isen med åskådare på läktaren men kompisen var jätteduktig (och fin ;-)) och belönades med både diplom och medalj.

 

Storasyster hade bestämt sig för att inte vara med i skridskoskolans juluppvisning eftersom hon kände att det blev lite för nervöst. Dagen innan uppvisningen ångrade hon sig och bestämde sig klokt nog för att inte "gå miste om något roligt bara för att jag inte riktigt vågar". Mamman fick sno ihop en tomteklänning under småtimmarna men det var det värt för storasyster var sååå nöjd och lycklig för att hon hade valt att delta.